Mellan två glasrutor spinner spindeln sitt nät
Ingen fluga tycks fastnar i dess nät
Tiden går
Spindeln blir gammal och trött
När den skrumpnat ihop till ett stelt skelett
Kommer tillslut ett vilset flygfä som vaknat ur sin vinterslummer
och törnar in i den döde spindelns nät
En fälla lagd av en fallen krigare slår igen
och skördar tyst ett ytterligare ett meningslöst offer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar