söndag 1 juli 2012

Jag lura alla andra förutom mig själv
Ni är så lätta att bedra
Man ler
Pratar lite vagt positivt och svävande om någon obskyr idée som de inte har speciellt mycket koll på
Sen lämnar de en ifred med sina korkade, dumma frågor om vad man ska göra med sin framtid och sitt patetiska dumma liv
Sen återgår man till att stirra ut genom fönstret och vänta på civilisationens undergång (Jag är rätt bra på det har jag märkt, både att blåsa folk och att stirra ut genom fönstret och göra inget - jag hatar det sidan av mig själv)
Jag vet inte vad jag ska göra, har jag aldrig gjort
Bara gör, springer, framåt, bortåt, någonstans-åt
Gör som man blir tillsagd gjorde jag i många år
Tycker inte det gått så bra, inte så bra som jag hade velat att det skulle gå
Ingen kan säga till mig vad jag ska göra, ingen kan leda mig, det är inte värt att kompromissa

Du blir glad för du tror att du gör mig glad
Du kan fara åt helvete
Du kan inte hjälpa mig
Ingen kan hjälpa mig
Inget kan hjälpa mig

När jag får vara ifred, göra vad jag vill (skapa, bygga något nytt, göra nytta, eller förstöra allt - ungefär samma)
Då kanske jag är glad
Eller när handens arbete stör ut sinnets

Men ingen förstår
Hade ni förstått, hade ni hålt käften och gjort något, något rätt
Men ingen håller käften och gör rätt
Ni bjäbbar, tjatar och gnäller
Eller så gör ni fel
Alltså förstår ni inte och kan inte eller vill inte hjälpa mig

Far åt helvete

Eller om man slipper vara ensamen hela tiden, men det ska vi inte ens prata om

Inga kommentarer: