Allting var mycket, mycket stilla
Slowmotion, torra löv som dansade i viden
Minnet var så gammalt, det hade börjat gulna och tappa färg
Ljudet mindes han inte heller längre
Annat än att det inte hade varit något trevligt ljud, eller om det ens gick att beskriva som ljud
Öronen kanske slog lock, det var också svårt att minnas för allting annat hade gjort så fruktansvärt mycket mer ont
Ena sekunden dansade löven, det hade varit en fin höstdag
Nästa kommer ett ljussken så starkt att det bränner sönder nervcellerna i hans ögon
Han blir ögonblickligt blind, omkullkastad, får skärsår över hela kroppen och bryter tre revben
Man såg aldrig något mer efter det
Inte för att det fanns något mer av världen att se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar